Jag fick en återfall i sexmissbruket... Första gången sedan jag förlorade oskulden som jag har varit ute på krogen och varit 100% säker på att jag inte har någon könssjukdom.
I lördags var jag ute på tre uteställen. Kortare klänning, högre klackar, längre ben och colare frisyr än vanligt. Synd att jag vill vara anonym, annars hade jag gärna stoltserat med bilder här. Om det var en lyckad kväll vet jag inte, men jag hade i alla fall trevligt på söndagen. Hela dagen spenderade jag i sängen hos en kille som jag följde med på lördagsnatten. Kanske skulle han kunna vara den rätta att dela livet med. Han har villa Volvo och vovve, ett bra betalt jobb och en trevlig kropp. Jag kände mig nästan frestad att flytta in i huset och börja pyssla i trädgården.
Innan jag vet vad jag känner för honom vågar jag inte berätta att jag föddes med en killkropp. Blir jag inte kär så ser jag ingen anledning att säga något. Blir jag kär så vet jag inte heller om jag kommer våga berätta, eftersom jag skulle vara rädd att förlora honom. Och för att krångla till det hela ytterligare så kan jag tillägga att jag troligen inte kommer att tillåta mig att bli kär innan jag vet hur han skulle reagera.
Hur som helst så träffade jag denna kille precis innan stängingen på krogen. Då hade jag bara sex i huvudet. Tydligen hade jag tidigare kysst en av vakterna på halsen och smekt honom i skrevet. Han skrev och berättade det för mig nyss på msn. Jag kommer inte ihåg det och blev generad när jag fick höra det. Han hade bara tyckt att det var trevligt och han tjatar som vanligt om att vi ska träffas för att ha sex. Vakten vill att vi ska ha sex i nyktert tillstånd, men jag vågar faktiskt inte. De två gånger jag har varit med honom innan har vi varit berusade båda två. Han reagerade båda gångerna över att han inte fick slicka mig eller röra mig med händerna mellan benen. Skulle vi ha sex i nyktert tillstånd så skulle han kanske vara mer uppmärksam, och han kanske skulle upptäcka att jag inte ser 100% ut som vanliga tjejer mellan benen. Det är tråkigt, han är bra i sängen och vi gillar varandra mycket. Skulle han få reda på min bakgrund vet jag inte alls hur han skulle reagera, och jag vågar inte ta reda på det.
Innan jag kysste vakten på halsen hånglade jag med en kille som verkligen föll mig i smaken. Han såg lite farlig ut, och jag har nu fått veta att han har ett förflutet som gangster/ bråkstake. I lördags hade han ett kors runt halsen, och han är tydligen kristen nu. Han ville inte svara på vilket samfund han tillhörde, så jag trodde att han tillhörde någon frireligiös kyrka. Han verkade vara en riktigt trevlig och snäll kille. Jag vill inte leka med sådana. Jag villinte såra dem, och jag vill inte bli dumpad av dem när de får reda på min bakgrund. Vi bytte nummer och han har skrivit massa meddelanden. När det handlar om sexraggning så vill jag hålla mig till svin. Då behöver jag inte må dåligt om de inte accepterar min bakgrund. Vettiga killar som jag respekterar vågar jag nästan inte befatta mig med. Det finns nämligen några av dem som inte kan hantera min bakgrund. I och med att jag tycker att de är vettiga, erkänner jag för mig själv att jag är en sådan som man kanske inte skulle kunna vara tillsammans med. Det gör ont!
Innan jag hånglade med den kristna före detta gangstern blev jag ihopparad med en kille som är sex år yngre än mig på första krogen jag var på. Även han verkade vettig, så vi bytte nummer. Men jag vet inte om jag vågar träffa honom igen just eftersom han verkade vettig. Dessutom var han nykter vilket jag inte direkt kan skryta med. Bra på att kyssas var han i alla fall. Jag har lovat att höra av mig. Nyss fick jag veta att han är bisexuell, så han skulle säkert inte ha några problem med mitt könsbyte. Det känns i alla fall betryggande. "Du kommer bara att leka med mig" sa han. Och jag kunde inte säga emot honom. Jag har ju en tendens att göra min kropp till en leksak och använda den till att leka med killar.
Innan jag vet vad jag känner för honom vågar jag inte berätta att jag föddes med en killkropp. Blir jag inte kär så ser jag ingen anledning att säga något. Blir jag kär så vet jag inte heller om jag kommer våga berätta, eftersom jag skulle vara rädd att förlora honom. Och för att krångla till det hela ytterligare så kan jag tillägga att jag troligen inte kommer att tillåta mig att bli kär innan jag vet hur han skulle reagera.
Hur som helst så träffade jag denna kille precis innan stängingen på krogen. Då hade jag bara sex i huvudet. Tydligen hade jag tidigare kysst en av vakterna på halsen och smekt honom i skrevet. Han skrev och berättade det för mig nyss på msn. Jag kommer inte ihåg det och blev generad när jag fick höra det. Han hade bara tyckt att det var trevligt och han tjatar som vanligt om att vi ska träffas för att ha sex. Vakten vill att vi ska ha sex i nyktert tillstånd, men jag vågar faktiskt inte. De två gånger jag har varit med honom innan har vi varit berusade båda två. Han reagerade båda gångerna över att han inte fick slicka mig eller röra mig med händerna mellan benen. Skulle vi ha sex i nyktert tillstånd så skulle han kanske vara mer uppmärksam, och han kanske skulle upptäcka att jag inte ser 100% ut som vanliga tjejer mellan benen. Det är tråkigt, han är bra i sängen och vi gillar varandra mycket. Skulle han få reda på min bakgrund vet jag inte alls hur han skulle reagera, och jag vågar inte ta reda på det.
Innan jag kysste vakten på halsen hånglade jag med en kille som verkligen föll mig i smaken. Han såg lite farlig ut, och jag har nu fått veta att han har ett förflutet som gangster/ bråkstake. I lördags hade han ett kors runt halsen, och han är tydligen kristen nu. Han ville inte svara på vilket samfund han tillhörde, så jag trodde att han tillhörde någon frireligiös kyrka. Han verkade vara en riktigt trevlig och snäll kille. Jag vill inte leka med sådana. Jag villinte såra dem, och jag vill inte bli dumpad av dem när de får reda på min bakgrund. Vi bytte nummer och han har skrivit massa meddelanden. När det handlar om sexraggning så vill jag hålla mig till svin. Då behöver jag inte må dåligt om de inte accepterar min bakgrund. Vettiga killar som jag respekterar vågar jag nästan inte befatta mig med. Det finns nämligen några av dem som inte kan hantera min bakgrund. I och med att jag tycker att de är vettiga, erkänner jag för mig själv att jag är en sådan som man kanske inte skulle kunna vara tillsammans med. Det gör ont!
Innan jag hånglade med den kristna före detta gangstern blev jag ihopparad med en kille som är sex år yngre än mig på första krogen jag var på. Även han verkade vettig, så vi bytte nummer. Men jag vet inte om jag vågar träffa honom igen just eftersom han verkade vettig. Dessutom var han nykter vilket jag inte direkt kan skryta med. Bra på att kyssas var han i alla fall. Jag har lovat att höra av mig. Nyss fick jag veta att han är bisexuell, så han skulle säkert inte ha några problem med mitt könsbyte. Det känns i alla fall betryggande. "Du kommer bara att leka med mig" sa han. Och jag kunde inte säga emot honom. Jag har ju en tendens att göra min kropp till en leksak och använda den till att leka med killar.
Kvällen kan sammanfattas så här:
- Premiär för temaklubb på krog 1- Hångel med 22-årig bisexuell.
- Hångel med kristen gangster på krog 2
- Kysser vakten på halsen på krog 2
- Hånglar med kille nummer 4 precis innan stängningen av krogen. Följde sedan med honom hem till villan på landet.
I filmen "Den där Mary" får huvudpersonen tipset att inte gå ut på date om han inte har runkat först, eftersom man då kan frestas att tänka med kuken och fatta fel beslut. Det är nog ett råd som gäller mig också. Jag borde inte få dricka alkohol och vistas bland män om jag inte har fått orgasm först. Jag tänker nog alldeles för mycket med phittan. Jag lever alldeles för farligt. Skulle ryktet om min bakgrund nå alla killar jag har haft sex med så finns det en risk att någon av dem kommer vilja döda mig. Det är dags att jag köper en "Rabbit"-vibrator som alla mina väninnor rekommenderar Då kanske jag inte frestas att utsätta mig för risker.
Hur ska jag göra?
- Blir jag kär så måste jag berätta, men då vill jag inte.
- Blir jag inte kär så finns ingen anledning att berätta.
- Jag blir troligen inte kär innan jag vet hur han skulle reagera.
- Blir han kär i mig så kan jag inte lita på att han gillar mig fullt ut innan jag vet att han accepterat min bakgrund. Annars är det ju inte HELA mig han gillar.
Det är svårt att konkurera med det mitt ex fick mig att känna. Han såg mig till 100 % som tjej TROTS att jag hade en snopp. Och han tog risken att flytta ihop med mig och att hans familj och vänner skulle få reda på hur det låg till med mig. Ingen kan någonsin bekräfta mig på det sättet idag. Samtidigt blev självkänslan körd i botten. Genom att till varje pris hålla min bakgrund hemlig talade jag indirekt om för mig själv att könsbytet var något smutsigt och fult som man måste hålla hemligt för att duga som partner, vän, svärdotter och klasskamrat på högskolan.
Just nu försöker jag hitta någon form av medelväg:
Att hålla könsbytet hemligt för att jag vill bli sedd som vanlig tjej. Samtidigt måste jag jobba på att försöka känna att det är helt ok att vara könsbytare, att jag egentligen inte skulle behöva acceptera att andra ser annorlunda på mig på om de får veta min bakgrund. En ytterligare aspekt är också att jag faktiskt ÄR annorlunda på grund av min bakgrund. Om jag inte är öppen med det kan jag heller inte bli sedd helt och hållet som den jag är. Bakgrunden är ju en del av mig.
Man blir aldrig fri från sin historia. Det går att förändras, men tiden innan förändringen går inte att göra ogjord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar